Malignant

Regi: James Wan
Manus: James Wan, Ingrid Bisu, Akela Cooper 
Skådespelare: Annabelle Wallis, Maddie Hasson, George Young m.fl.
 
På Simion Research Hospital ska man äntligen ta bort en cancersvulst på en patient som har levt med den ett tag. Men patienten Gabriel är som galen och bryter sig loss från bältessängen och dödar alla i sin väg. Tjugosju år senare lever Madison i en destruktiv relation med Derek som hon dessutom väntar barn med. När hon blir kastad mot en vägg och börjar blöda från huvudet försöker hon fly och låser in sig i sovrummet. När hon låser upp igen och går ned hittar hon honom mördad. Därpå följer syner som om hon vore med när denna varelse väljer sina offer att döda ... Det blir upp till polisen med hjälp av Madison och hennes syster att ta reda på vem det är och stoppa honom.
 
Wans nya skräckfilm som han har skrivit ihop med hjälp av sin fru Ingrid, har fått oförtjänt lite beröm och hajp runt sig. Det är en helt annan ingångspunkt än vad man är van att se från honom och tyvärr blir filmen också lite splittrad. Man vill säga lite för mycket, men jag förstår också varför man vill det. Filmen urartar sig till att bli mer av en thriller när skräcken upphör att vara läskig. Jag vill påstå att det är en blandning av Saw och The conjuring, när det är både övernaturligt och konkret på samma gång, med en väldigt tydlig lösning, vilket också bidrar till den splittrade känlsan.
De första fyrtiofem minutrarna är riktigt läskiga, sedan upphör det tyvärr när den riktiga storyn kommer igång. Man är lite före filmen hela tiden och det förtar effekten att det är en Wan-film. De så kallade tvistarna är förutsägbara. Det hade varit bättre att tvista om tvisten och bestämma sig för det ena eller andra. Nu känns det nästan som två slut som om man vill få till ett alternativt slut, även om det inte är så, vilket gjorde mig besviken. Men underhållningen är det inte fel på och utan att avslöja något så är det snarare för kul och skruvat. Det är ett tacksamt tema att göra skräck på, och utan att spoila tvisten blir jag definitivt inspirerad att hitta på en egen kortfilm om ämnet ECT i skräckgenren efter den här filmen.

(null)     



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback