Forgetmenot

The Whale

 

Regi: Darren Aronofsky

Manus: Samuel D. Hunter

Skådespelare: Brendan Fraser, Sadie Sink, Honh Chau m.fl.

 

Brendan Fraser spelar rollen som Charlie, en sjukligt överviktig man som aldrig lämnar sitt hus efter att han förlorade sin livs kärlek för några år sedan. Han jobbar som engelskaprofessor och har lektioner med studenter online men där han inte visar sig i kameran själv. Han gömmer sig från allt och alla förutom sin vän och sköterska Liz som hjälper honom i hans sjukdom som sakta mer säkert gör honom döende. Plötsligt dyker hans sextonåriga dotter Ellie upp hos honom som han inte har sett på åtta år. Trots hennes ilska mot honom börjar de få en relation på nytt och han vill hjälpa henne på alla sätt han kan. 

 

Den här filmen är en riktig pärla och som borde varit med i listan av nomineringar i bästa film-kategorin. Av alla filmer jag sett är det den här jag minns bäst och blev mest berörd av. Brendan Fraser var fantastiskt bra i den här rollen, det var självklart att han skulle ta hem sin kategori och även Hong Chau var vass i rollen som Liz. Hela historien var egentligen ganska dråplig, hela tiden underhållande och känlsosam i relationerna karaktärerna sinsemellan, speciellt när en påträngande missionär vill sprida sitt budskap. Jag älskar den här typen av film men kan förstå att den bredare massan inte gilar kammarspel av det här slaget. Det är en pjäs från början, så det det är inget märkligt i det. Women talking är även den ett kammarspel då den är byggd på en bok och är ett enda långt samtal. Men till skillnad från den där ämnet hålls lite på känlsomässigt avstånd griper The whale tag i mig just för att man hela tiden är med honom och det som händer mellan de andra karaktärerna. Mycket starkt, och en riktigt sevärd film!